Kan vi bättre förbereda vår kommun på effekterna av klimatförändringarna?

”För att kunna bedriva ett systematiskt klimatanpassningsarbete är det av stor vikt att det finns resurser avsatta för ändamålet, både finansiella och personella. Mindre än hälften av kommunerna i dagsläget har avsatt resurser för klimatanpassningsarbetet.”

[Interpellation ställd till Samhällsbyggnadsnämnden.]

Bakgrund
Sedan ett antal år tillbaka visar mätningar över hela världen att vi är i början av en period med omfattande klimatförändringar. Världen går mot ett varmare klimat. Man kan ha olika uppfattning om varför, men den frågan är ovidkommande. Vi måste vidta åtgärder för att möta förändringarna oavsett vilka skälen är. Vi kommer allt oftare att drabbas av vädertyper likanande den vi haft senaste veckan, när ovädret Hans drabbat oss med stora regnmängder. SMHI har denna gång utfärdat RÖD varning för höga flöden i stora delar av södra Sverige. Detta som konsekvens av det ihållande regnet. Allt pekar på att detta kommer att ske allt oftare.

Oavsett om klimatförändringarna beror temperaturhöjningar på grund av mänsklig påverkan genom utsläpp av koldioxid eller om de beror på naturliga variationer är det ett faktum att jordens medeltemperatur i juli 2023 är det varmaste juli som någonsin uppmätts. Som tur är, för bönder och djurägare, bröts den mycket torra och varma perioden i maj och juni i Sverige och ersattes av kallt regnigt väder.  I södra Europa har dock värmerekorden slagits gång på gång och följts av våldsamma regn.

Mätningar av kommunens arbete görs och är viktiga för oss.
IVL Svenska Miljöinstitutet gör årligen undersökningar rörande hur långt Sveriges kommuner kommit med arbetet att klimatanpassning. Senaste undersökningen, RAPPORT C765 KLIMATANPASSNING 2023, utkom 2023-06-14. Syftet med återkommande enkätundersökningar till alla Sveriges 290 kommuner är att få en överblick över hur klimatanpassningsarbetet utvecklas på lokal nivå i Sverige och identifiera framgångsfaktorer och utmaningar som kommunerna står inför. Genom att kartlägga befintliga strategier, planer och åtgärder går det att bättre förstå hur kommunerna arbetar för att möta klimatförändringarnas utmaningar och vilka insatser som behöver göras framåt. Fler än nio av tio kommuner uppger att de har påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser i årets undersökning.

Klimatanpassningsarbetet bland kommunerna i sin helhet har fortsatt att öka för varje undersökning men ökningstakten har avtagit sedan den förra undersökningen 2021. Maxpoäng i enkäten 2023 är 53 poäng. Högsta poäng som någon kommun fått är 33 poäng. Medelpoängen för samtliga svarande kommuner är 16,5 poäng. Dessa mätningar är också viktiga för den statliga nivån. Resultatet indikerar på vilket sätt staten måste dimensionera sina stödinsatser mot kommunerna. Både i det långsiktiga arbetet och när krisen står vid dörren.

Så här är mätningen principiellt uppbyggd.
Enkätfrågorna i undersökningen för 2023 utgår liksom tidigare år från det verktyg för klimatanpassningsarbete som lanserades i samband med EU:s strategi för klimatanpassning 2013. Verktyget visar hur ett klimatanpassningsarbete systematiskt kan genomföras i sex steg. Det är av största vikt att kommunens klimatanpassningsarbete genomförs systematiskt eftersom det är ett komplext arbete som involverar flera sektorer och ansvarsområden. Det första steget handlar om att etablera det interna arbetet och skapa en process för klimatanpassningsarbetet. I steg två analyseras hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar. Steg tre har fokus på att identifiera olika alternativ vad gäller klimatanpassningsåtgärder. I steg fyra utvärderas möjliga alternativ samt anpassningsåtgärder väljs ut och prioriteras. Steg fem handlar om att genomföra åtgärder. Slutligen handlar steg sex om att följa upp och utvärdera klimatanpassningsarbetet.

De flesta kommuner (knappt 90 procent) uppger att de arbetar med klimatanpassning i dagsläget. Även om majoriteten av kommunerna uppger att de arbetar med klimatanpassning så visar resultatet att det saknas ett politiskt beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen om att arbeta med klimatanpassning hos 67 procent av kommunerna. Flera kommuner arbetar således med klimatanpassning trots att det inte har fattats något politiskt beslut om detta.

För att kunna bedriva ett systematiskt klimatanpassningsarbete är det av stor vikt att det finns resurser avsatta för ändamålet, både finansiella och personella. Resultaten från enkätundersökningen visar att mindre än hälften av kommunerna i dagsläget har avsatt resurser för klimatanpassningsarbetet. Av de svarande kommunerna anger 45 procent att de har avsatt personella resurser, och 40 procent svarar att de har avsatt finansiella resurser.

I figuren nedan redovisas vilka olika typer av klimatförändringar som kommunerna jobbar med. Det går att ange fler områden.

Snittpoäng bland Skånes kommuner är 18,8. 8 kommuner i Skåne har inte svarat på enkäten 2023. Svalöv har deltagit i undersökningen en gång sedan 2019.

Resultatet av undersökningen visar att Svalövs kommun har en hel del att arbeta med för att säkerställa att kommunens invånare kan känna sig trygga inför framtida effekter av klimatförändringar. För invånarnas del handlar detta om både deras personliga säkerhet så väl som säkerhet för deras ekonomiska värden i fastigheter mm.

Mot bakgrund av detta undrar Liberalerna följande:

• Vilka politiska beslut finns som grund för kommunens arbete för att hantera effekterna av kommande klimatförändringar?
• Hur bedrivs arbetet med denna angelägna fråga?
• Vilka kommande åtgärder är kommunens politiska styre beredda att vidta för att kommunen i framtiden på ett bättre sätt skall klara arbetet med att ”klimatsäkra” Svalövs kommun?

Torbjörn Ekelund
Liberalerna i Svalövs kommun

Ladda ned den formella Interpellationen här; Klimatsäkra vår kommun